fredag, februari 5

isiga mönster


en väg hem i pulka, blickar uppåt mot den hotfulla isen. Den är fin men känns inte snäll. Den ser god ut och samtidigt ond. Fina mönster uppstod under färden, Mälarens sprickor och Matjas otroliga nöjdhet. -Åka pulka hela tiden! -Jippi! -Matja åker pulka!-Åå så vackert! Några av Matjas ord under färden.
Solen lyser på mig, det känns nästan som vår! Jag ler.

4 kommentarer:

charlotte sa...

ja, hon är så söt.
Tur hon fick en pulka.

MiTTSeTTe sa...

lånad!

Sandra sa...

Jag blir så glad av att se en glad Matja :) kram

Anonym sa...

Jag känner igen mig i Matja =) Jag ca 2år bor i en stor stad med höga hus, vintern hade mycket is och inte så mycket snö,när det snöade så gick vi ut och SPRANG i snön. Jag var lyckligast i hela världen, glad att få vara ute med mamma och pappa och åka pulka.
Vad mer kan man säga. Livet är underbart.

Kram Camilla